Sommar i P1

Äntligen har årets sommarpratare börjat prata i P1! Som ni kanske vet är jag ett hängivet fan av programmet. För ett par år sedan skrev jag till och med en essä om programmet, min enda essä hittills i livet ska dock tilläggas. Det var en uppgift till en universitetskurs som jag läste. När nu sommarens programserie har startat i helgen så tänker jag att jag kan publicera min essä. Högst frivillig läsning!

S

ommar

Sommar, sommar, sommar,

det är dans i folkets park.

Sommar, sommar, sommar,

hjärtan skär i trädens bark…

Första gången Sommar i P1 sändes var klockan ett på eftermiddagen den 29 juni 1959. Ska vi vara riktigt noga var det inte var den här melodin som kom ut genom radioapparaterna den dagen. Första året spelades Gånglåt från Leksand av Hugo Alfvén, inte förrän året därpå ljöd Erik Sandströms toner för första gången och sedan dess har de följt med Sommars lyssnare. Men nu ska jag inte fastna vid musiken. Faktum är att ett sommarprogram är en blandning mellan musiken och det värden för programmet väljer att berätta. Och många värdar har det varit! Och undra på det när inte mindre än 2958 program har sänts sedan starten.

         Den som får frågan om den vill vara värd för ett program i Sommar i P1 måste fundera över flera faktorer. Vill man vara formell eller personlig? Det vill säga, vill man prata om arbetet som antagligen också är anledningen till att man sänder radioprogrammet i fråga eller kanske tycker man att Sommar är ett bra tillfälle att berätta om sin familj och sina allra mest bevarade hemligheter på sitt eget vis. Om värden väljer att tala om sitt arbete kan lyssnarna få veta spännande saker om en vardag som är främmande för de flesta. Kanske hur en president eller skådespelare är i verkliga livet, eller hur det går till när man skapar en film. Finlands utrikesminister Alexander Stubb talade om sitt arbete och avslöjade även hur Sveriges utrikesminister Carl Bildt är som person. Ett annat sätt att förhålla sig till värdskapet kan vara att tala om mer personliga ting. Vissa värdar visar upp en helt annan sida än sina offentliga jag. Skådespelaren Mikael Nyqvist valde att berätta om sitt sökande efter sina biologiska föräldrar och komikern Petra Mede beskrev sina otaliga år som sjukskriven efter en allvarlig ryggskada.

         Hur ska man disponera programmet? Det är en annan fråga man måste fundera över. När man är värd för ett så populärt program som Sommar i P1 vill man inte gärna komma dit oförberedd. Vi är alla olika som personer och vissa kanske klarar av att bara ha stolpar att tala ifrån medan andra behöver ett färdigskrivet manus. A och O är emellertid att värden är förberedd! Faktum är att lyssnarna lägger märke till om sommarvärden har planerat sitt program väl eller ej. På internet får prinsessan Birgitta bannor för att vara oförberedd. Andra talare berättar om hur de länge funderat över hur programmet ska utformas. Till och med en så erfaren författare som Per Olof Enqvist fick fundera veckor och till och med månader innan han kunde sätta pennan till papperet!

         Sommarvärden bör också ställa sig frågan: Hur talar man i radio? Värden vill inte framstå som alltför pladdrig men inte heller som alltför högtravande. En pladdrig och ofokuserad värd ger intrycket av att inte ta sitt uppdrag på allvar. Något som kan vara en dödssynd i de svenska folkhemmen! Att vara sommarvärd ses av många som en stor ära. Samtidigt vill man inte vara för högtravande. Håller talaren ett väldigt uppstyltat sommarprogram kan det bli ansträngande att hänga med, och det är ju knappast vad den semesterfirande svensken vill höra på en solig sommardag. Och inte en regnig heller för den delen!

         På samma sätt som många kommer ihåg var de var när Elvis dog eller när World Trade Center tornen kollapsade i USA kan jag ibland se framför mig var jag var när jag hörde vissa sommarprogram. Ofta rör det sig om trappuppgångar i Västerbotten. Just det! Trappuppgångar. Under de två senaste somrarna har jag städat trappuppgångar i Umeåområdet. Många förknippar säkert signaturmelodin till Sommar med sol, bad och hängmattan, men när jag spelade den kom lukten av såpa mot mig. Under dagarna har jag alltså gått med hörlurarna i öronen lyssnades på Sommar i P1 samtidigt som jag burit skurtrasor indränkta i såpa.

         Vi är nog många som har minnen till programmet. Minnen som skapats under åren kommer att bli fler med kommande sommarvärdar. Redan nu söker Sveriges radio värdar inför årets programserie. Glöm inte att vi vanliga dödliga på senare år fått chansen att tala i detta anrika program! Kanske är det snart du som sitter i talarstolen med hörlurarna över öronen och micken framför din mun. Liksom Sommar i P1 varje år måste komma till ända i slutet av sommaren måste även en text om programmet rundas av. Det gör vi här till sluttonerna av Erik Sandströms karaktäristiska verk Sommar.

Sommar, sommar, sommar,

som en dröm du bleknar bort,

du är alltför, alltför kort.

Glad midsommar!

Promenad

Det finns bra dagar att promenera och så finns det riktigt bra dagar att promenera, den här placerar sig i den andra kategorin.

Nytt rekord!

Jag har sprungit ca 17,5 km :)

Täfteåfestivalen

I helgen var det dags för årets Täfteåfestival med Sävargänget. I år hade de bytt plats och styrt upp festivalen mer än vanligt, först var jag lite tveksam men det visade sig vara ett lyckat drag.

På fredagen såg vi Sverige-England på storbildsskärm, riktigt bra match förutom resultatet. Senare på natten såg vi Deportees spela. Jag och Lovisa hade gjort det ambitiösa tilltaget att cykla till festivalen. Det var inga problem på vägen dit när vädret var fint, men gissa om vi fick frysa under milen hem! När jag skulle sova en knapp timme senare kunde jag knappt somna för att jag fortfarande frös så mycket.

Lördagen bjöd också den på musik. Vi hann med att lyssna på Euskefeurat en stund, sedan väntade Väärt, Little Marbles och The Soundtrack Of Our Lives (bilden). Trevlig kväll! Som tur var blev det bilfärd både till Täfteå och hem.

Fotboll

Vi kanske är ute ut EM, det må så vara, men igår visade vi att Sverige kan spela fotboll. Sverige var inte det sämre laget och vi hade förtjänat minst oavgjort. Tyvärr är det flest antal mål som räknas och därmed får vi erkänna oss slagna. Förlusten mot Ukraina var jobbig eftersom vi inte spelade bra, matchen mot England slutade på ett jobbigt sätt eftersom vi spelade grymt bra men förlorade. Jag föredrar trots allt det andra scenariot. EM-äventyret är slut men det kommer nya chanser och vi behöver inte skämmas över årets insats.

Skolavslutning

Även fast jag i stort sett alltid har gillat skolan så har jag älskat och älskar skolavslutningar. Under skolåren låg det alltid ett fint skimmer över skolavslutningsdagen. På morgonen fick man ta på sig sina nya kläder och gå iväg mot skolan i morgonskolen. På skolan samlades man klassvis, radade upp sig på ett led med övriga klasser och knatade sedan iväg mot kyrkan i ett långt led. Oftast hade häggen just slagit ut så man kunde riktigt dofta att sommaren var i antåg. Under avslutningsceremonin kom sommarsångerna att innebära ett avslut, men samtidigt starten på en lång och underbar sommar. Vissa avslutningar kunde också vara fyllda av vemod, de där gångerna man var tvungen att säga hej då till gamla klasskompisar och lärare, men samtidigt har de där dagarna alltid haft något ljust över sig, vemodet har aldrig överskuggat glädjen.

Flera år börjar ha förflutit sedan jag sist hade en egen skolavslutning, då är det tur att man har småsystrar. I veckan gick Saga ut nian så då fick även vi andra delta. Det var sommarens hittills varmaste dag och avslutningen hölls precis nere vid ån. Efteråt åts det som vanligt jordgubbstårta hemma på baksidan av huset. Sommaren har inletts och om ett par veckor får även jag "sommarlov"!

Helgens glädjespridare

Säg hej till helgens glädjespridare! Det här köpte mamma och pappa på Kreta. Den sjunger en väldigt glad sång samtidigt som den gungar med och viftar på öronen. Kan muntra upp vilken surpuppa som helst!

Allergi

Dagens skörd av näsdukar. Jag ber om ursäkt till känsliga läsare för bildbeviset.

Så var den tillbaka. Den där företeelsen som man förtränger resten av året. Under vårkanten börjar symtomen komma och man tror alltid, så gott som alltid, att man har fått sig en förkylning. Sakta men säkert börjar man inse, men vänta, har jag inte varit med om det här förut... Och jo, det har jag, alldeles för många gånger. Kort sagt, allergin är tillbaka! Den här veckan har varit den mest allergiska hittills i år, det började ordentligt i måndags men nu känns det lite bättre, förmodligen har medicinen börjat verka. Det är bara det att man får ta med i beräkningen att man är däckad i ungefär en timme efter att man har varit ute i friska luften. Nu är det slutgnällt för idag!